[ Hype.se - Forum - TV-spel - Karmas psykologhörna ]

Inlägg: 3643

Du formas under din tid som barn. Det är då ditt sinne är öppet och allt är möjligt. Enda anledningen till att vi förväntar oss att stenar faller till marken är för att vi sett allt möjligt falla till marken, stenar, barn och handkontroller. När vi sedan lär oss miraklet helium är det som en helt ny värld, saker kan trilla uppåt? Vi har nog alla blivit av med en ballong på det sättet. Detta är upptakten till vad kvällens krönika handlar om. Det är episkt, och inget mindre än power-ups.

Power-ups i dess olika former finns i de flesta actionspel. De är av naturen flyktiga, antingen baserat på tid eller antal användningar. Av den anledningen vill man ogärna använda dem i onödan. De är till för det där lilla extra. Eller är de det? Jag tror att vi här har en generationsklyfta.

Jag är uppväxt med 80-talets TV- och arkadspel. De var ofta oförlåtande, halvtaskigt kodade och ibland löjligt monotona. Men vi kämpade, och till vår hjälp hade vi Power-ups. Dessa Power-ups var inget du kunde använda hur du ville, det var inget för de vanliga småttingarna. De skulle användas mot bossar, eller speciellt knepiga områden. Gjorde du något annat var du antagligen rökt, och fick börja om från början. Riktiga början, inga checkpoints. Exempel på detta är Green Beret (Rush 'n attack för er NES människor) och Shinobi. Felaktigt använda power-ups i dessa spel gjorde att du var tvungen att vara Gud eller autistisk för att klara banan utan dem.

Dagens spel (1995 och fram) har oftast power-ups som gimmick, något som är coolt och mäktigt, och inte något som är livsnödvändigt. Visst kan de underlätta spelet, men de är sällan/aldrig nödvändiga för att ta sig vidare. Man vill ogärna kräva att någon måste nöte och nöta och hitta det perfekta sättet för att komma vidare. Du ska kunna klara alla situationer oavsett vad du kommer dit med. Exempel från årets skörd är Uncharted, Resident Evil 5 och Assassin's Creed II. Visst finns det "power-ups" i form av vapen och utrustning, men det kvittar egentligen om du kommer med Magnum eller ärtpicka. I RE5 upptäckte Winho och jag att det ändå var kört på svåraste om man blev nitad att helningsprodukterna nästan helt tappade effekt.

Vad har detta då medfört? Jo, personer som Winho och jag hittar något som inte tillhör de mest basala prylarna i spelet och totalt vägrar använda det. Spelar du ett Final Fantasy och slutar med över 200 elixir? Då är du antagligen född tidigare än 1985. Vi är helt enkelt livrädda att det kommer en boss som kommer kräva att vi har 200 elixir för att vi ska komma vidare. Man förväntar sig att spelet ställer krav och inte snällt slänger ut det du behöver precis innan bossen. Ska jag använda något så krävs det i princip att jag på ett väldigt enkelt sätt kan ersätta de föremål jag precis använt. Vi är helt enkelt märkta för livet. Jag försöker än idag vara lite casual med föremål när jag spelar, men märkte t ex direkt i Monster Hunter att jag samlar som en hamster. "Tänk om" kommer hela tiden upp. Man vill inte riskera något.

Det var allt för den här gånger.

Sanity calms, but madness is more interesting.

2009-12-13 kl 18:54

Landslide Inlägg: 452	Jag är född precis 1985 och knivar/meleear mig fram i spel för att spara skott. Och blir bitter när sista bossen går ner och jag sitter med tusentals skott och granater och annat elakt. Jag förstörde alltså din teori nu? MEN, jag är dock född tidigt 1985! Så det var nära!
	'THE REBELS ARE FUCKTARDS!' 2009-12-13 kl 20:37

Karmalicious Inlägg: 3643	Du är vad vi kallar undantaget som bekräftar reglen. Du har alltså stärkt min tes. Tack för det!
	Sanity calms, but madness is more interesting. 2009-12-13 kl 21:24

Hampan Inlägg: 63	Är född 92 och här slösar man som bara den! Lirade igenom Final Fantasy VII för några år sen och då var jag olidligt nära att inte klara Sephirot då jag knappt hade någonting i min väska, tror det ligger något i det du säger. Har ju växt upp i multiplayer-eran med spel som Golden Eye och Counter-Strike, och 99% av alla singleplayer-spel jag spelat har checkpoints.
	2009-12-13 kl 22:46

WinHo

Inlägg: 165

Karmalicious skrev:Jo, personer som Winho och jag hittar något som inte tillhör de mest basala prylarna i spelet och totalt vägrar använda det.

Jag kan bekräfta detta genom att ständigt sitta och påpeka för karma att han inte borde sälja flaskorna ifall vi behöver dem. I spel där vikt spelar in på inventariet gör vi oss hellre av med ett schysst vapen, än 10 flaskor rödsås för livet. Ett minst sagt underligt fenomen, men jag tror precis som författaren skriver att det härstammar från den tiden då en powerup var något man var stolt över, och verkligen behövde.

Ett exempel på mitt sjuka beteende när det gäller att samla på sig flaskor av alla dess slag i alla spel är att jag slutade mitt dragon age med över 300 flaskor liv och 280 magi. Om jag dog, spelade jag hellre om än att tog en livflaska. Jag kunde även spendera över en timme på ett ställe för att jämföra allt på marken med allt jag hade i inventariet, livrädd för att missa det där "bästa vapnet evah"...

Vissa skulle kalla det vansinne, jag kallar det svår, tung ångest.

2009-12-13 kl 23:17

puppy

Inlägg: 2397

Karmalicious skrev:Spelar du ett Final Fantasy och slutar med över 200 elixir? Då är du antagligen född tidigare än 1985. Vi är helt enkelt livrädda att det kommer en boss som kommer kräva att vi har 200 elixir för att vi ska komma vidare

Jag fallar in på det där också. Man vet ALDRIG när man kan behöva ha den där sista potion eller elixiret. Född maj -86 så det finns nog några som faktiskt klarar sig undan det där.
Men det ligger nog en del i det du säger.

Dick dock en tråkig upplevelse när jag körde FFIII till DS för att minnas tiden man lirade det enbart emulator vägen och kom på att Phoenix Down inte var något man kunde köpa senare i spelet. :P Men annars sparar jag alltid på mig massvis med healing stuff, just in case du vet.

"War. War never changes."

2009-12-15 kl 03:23

Karmalicious Inlägg: 3643	Jag kanske dragit gränsen för tidigt. Kanske ligger den ett par år senare då.
	Sanity calms, but madness is more interesting. 2009-12-15 kl 10:47

Lictor [Hype.se] Inlägg: 2951	Sammanlagt antal Megalixir jag använt i Final Fantasy I - XII: 1 st. Jag grämer mig fortfarande. So true.
	It is Microsoft, and I will kill them 2009-12-16 kl 17:46

ikto Inlägg: 64	85:a och kan inget annat än instämma på allt som sägs i första inlägget. Två tummar upp! Jag menar, hur lång tid väntar ni med att pröva ett nytt vapen? Direkt mot väggen eller tills ni möter en fiende nästa gång?
	2009-12-18 kl 18:09

puppy Inlägg: 2397	Karmalicious skrev:Jag kanske dragit gränsen för tidigt. Kanske ligger den ett par år senare då. Det kan vara så att du hänger på gamer forum där flera spelare faktiskt tänker "what if" när de spelar också. Och då blir det oberoende på ålder. Men det stämmer nog mer än väl om man ser till det stora hela.
	"War. War never changes." 2009-12-18 kl 19:19

phipe Inlägg: 989	Karmalicious skrev: Felaktigt använda power-ups i dessa spel gjorde att du var tvungen att vara Gud eller autistisk för att klara banan utan dem. Åh, du läste mig som en öppen bok. EDIT: Eller kanske ett tidnings-urklipp.
	Läs upp-och-ner: i37OHSSV 2009-12-18 kl 20:25

Endymion

[Hype.se]

Inlägg: 374

Karmalicious skrev:Vad har detta då medfört? Jo, personer som Winho och jag hittar något som inte tillhör de mest basala prylarna i spelet och totalt vägrar använda det. Spelar du ett Final Fantasy och slutar med över 200 elixir? Då är du antagligen född tidigare än 1985. Vi är helt enkelt livrädda att det kommer en boss som kommer kräva att vi har 200 elixir för att vi ska komma vidare. Man förväntar sig att spelet ställer krav och inte snällt slänger ut det du behöver precis innan bossen. Ska jag använda något så krävs det i princip att jag på ett väldigt enkelt sätt kan ersätta de föremål jag precis använt. Vi är helt enkelt märkta för livet. Jag försöker än idag vara lite casual med föremål när jag spelar, men märkte t ex direkt i Monster Hunter att jag samlar som en hamster. "Tänk om" kommer hela tiden upp. Man vill inte riskera något.

Det var allt för den här gånger.

Hahaha, så KLOCKRENT skrivet.

1. Jag hamstrar ALLTID i rollspel, enda gången jag använder typ megalixir eller ens elixir är om jag VET att det är sista bossen (alternativt extrabossar typ Ruby/Emerald i FFVII)

2. Jag använder mig löjligt länge av det första vapnet. I Dead Space körde jag nästan hela spelet med första pickan, hade linegunen som backup om det var nära att skita sig men det var inte förrän i slutet av spelet när jag insåg att jag hade HUR mycket pengar som helst som jag maxade linegun och skrattade hela vägen till slutsekvensen.

Alltså, precis som du säger. Man har en inbyggd spärr att inte "slösa" på "viktiga" items för de KANSKE trots allt kan komma att behövas vid den där tidpunkten när spelet faktiskt blir.. svårt...?

Jag är född 1984 btw

Here I am! Once again

2009-12-22 kl 23:09

Geting Inlägg: 1643	plasmacutter FTW annars är jag ett solklart bevis på tesen, hittar jag en massa ammo på en gång blir jag lite nervös eftersom jag tror att det vankas boss
	rakt in i kaklet 2009-12-23 kl 14:31

Json_81 Inlägg: 1320	Stämmer nog. Jag är 81'a och hamstrar allt och gråter nästan när jag använder något :p
	"Gör inte idag vad du kan skjuta upp även imorgon" 2009-12-26 kl 21:20

ikto Inlägg: 64	Undrar om det går att säga en exakt årgång där beteendet vände. 90? 91? Eller var det kanske ett visst spel som vände på kakan?
	2010-01-01 kl 23:46

Landslide Inlägg: 452	Körde just klart Dead Space som fått sitta i baksätet några månader, plasma cutter-achivement unlocked!
	'THE REBELS ARE FUCKTARDS!' 2010-01-04 kl 14:55